I diskussionen om hen finns de som säger att vi har ett hysteriskt samhälle där ingen längre får säga sin mening. Någon kallade det orwellskt.
With school turning out more runners, jumpers, racers, tinkerers, grabbers, snatchers, fliers, and swimmers instead of examiners, critics, knowers, and imaginative creators, the word `intellectual,’ of course, became the swear word it deserved to be. You always dread the unfamiliar.
Jag skulle nog snarare kalla det 451 grader farenheitskt (från Ray Bradburys dystopiska roman Farenheit 451), då vi är närmare ett samhälle där vi dränker oss i nöjesprogram och kortsiktiga upprörs-och-glöm fixar för att inte må alltför dåligt. Bloggflöden är inkluderat i detta så jag vet jag slänger stenblock omkring mig som jag var arkitekten bakom Kärkevagge (Stendalen). Ibland finner jag någon känsloväckande text som jag vill dela med mig av, men om jag inte gör det direkt avstår jag och glömmer strax bort den.
Let you alone! That’s all very well, but how can I leave myself alone? We need not to be let alone. We need to be really bothered once in a while. How long is it since you were really bothered? About something important, about something real?
Jag tvekade länge om jag ville skriva en blogg och en anledning är att jag saknar tala med människor istället för till. Skillnaden mellan monolog och dialog är stor och jag vet med mig att jag kan få en föreläsande ton. I datornätens barndom ringde man upp med modem. Det fanns en abonnent, vars röst ibland av misstag svarade, och på de ställen jag hängde på fanns några hundratal som mest. Man lärde känna varandra på ett särskilt sätt. Internets communities kan inte ersätta det och bloggar än mindre. Den här texten kommer läsas av något hundratal anonyma. Vem är du? Kommentatorsfältet under kommer förmodligen vara tomt.
We must all be alike. Not everyone born free and equal, as the Constitution says, but everyone made equal. Each man the image of every other; then all are happy, for there are no mountains to make them cower, to judge themselves against.
I Farenheit 451 har böcker blivit förbjudna och det startade med förbud av allt som kunde vara stötande för olika grupper. Det är ett hot som kan bli verklighet. Politisk korrekt som inkluderande åsikter ofta kallas är liksom demokrati ett tveeggat svärd. Båda kan missförstås, går att utnyttja och går att använda för egenintressen. Om förståelse inte uppnås utan rädsla breder ut sig och människor tystnar har vi misslyckats. Allt handlar om hur vi möter andras åsikter.
It didn’t come from the Government down. There was no dictum, no declaration, no censorship, to start with, no! Technology, mass exploitation, and minority pressure carried the trick, thank God. Today, thanks to them, you can stay happy all the time, you are allowed to read comics, the good old confessions, or trade journals.
Jag är ofta politisk korrekt och det bygger i många fall på egna, vänners och bekantas erfarenheter. Annat bygger på mina värderingar. Att läsa tidningarnas kommentatorssidor i vetskap om att det är mig och de jag tycker om som moralens väktare riktar sitt hat mot är skrämmande. Att när det talas om ”dom där” under lunchen på jobbet handlar det ofta om såna som jag. Att jag definieras som en i utanförskap.
The magic is only in what books say, how they stitched the patches of the universe together into one garment for us.
Det går att mötas ansikte till ansikte på nätet även genom bloggar. Jag mötte Pasi så men det är svårare. Oftast är bloggare och läsare bara skepp som möts i natten. Jag tror att möjligheten att möta andra åsikter än sina egna blivit större, men kanske har chansen att bli vänner och få förståelse från andra minskat?
We stand against the small tide of those who want to make everyone unhappy with conflicting theory and thought. We have our fingers in the dike. Hold steady. Don’t let the torrent of melancholy and drear philosophy drown our world. We depend on you. I don’t think you realize how important you are, to our happy world as it stands now.
Min mamma brukar testa av sina åsikter och ord på mig för hon anser att hon lär sig något de gånger jag kan berätta bakgrunden till att en del saker är politiskt inkorrekta. Hennes öppenhjärtighet gör att jag blir trygg i att hennes upprördhet över sterilisering av transsexuella är lika äkta som hennes erkännande att hon kan tycka det är komplicerat relatera till min annorlunda livsstil. De flesta politiskt korrekta vet ofta varför de tycker det, oavsett om det är välgrundad åsikt eller läpparnas bekännelse. De som står för att behålla det nuvarande som det är gör det ofta med ryggmärgsreflex.
If you hide your ignorance, no one will hit you and you’ll never learn.
Jag tror båda sidor behöver ändå lyssna på den andra och inte slå ifrån sig. Bara så kan vi lära oss och nå mötet som skapar förståelse.
It doesn’t matter what you do, he said, so long as you change something from the way it was before you touched it into something that’s like you after you take your hands away. The difference between the man who just cuts lawns and a real gardener is in the touching, he said. The lawn-cutter might just as well not have been there at all; the gardener will be there a lifetime.
Att inte fördöma är viktigt. Och svårt, väldigt svårt. För det känns ju alltid som att ens egen åsikt är den bästa.
There was a silly damn bird called a Phoenix back before Christ: every few hundred years he built a pyre and burned himself up. He must have been first cousin to Man. But every time he burnt himself up he sprang out of the ashes, he got himself born all over again. And it looks like we’re doing the same thing, over and over, but we’ve got one damn thing the Phoenix never had. We know the damn silly thing we just did. We know all the damn silly things we’ve done for a thousand years, and as long as we know that and always have it around where we can see it, some day we’ll stop making the goddam funeral pyres and jumping into the middle of them. We pick up a few more people that remember, every generation.
Citaten är hämtade ur Farenheit 451 av Ray Bradbury från engelska Wikiquote.
Blanka Blad 