Mitt liv med årstidbunden depression

Det här inlägget består av två delar:
1. Mitt liv med årstidsbunden depression, kanske risk för triggers
2.Vad jag gör själv för att hantera årstidsbunden depression, kanske kan det vara tips för andra.

Mitt liv med årstidsbunden depression

Jag vet inte när jag första gången kände att vintern blev tyngre. Ibland tror jag att det snarare var kraven på mig som ökade och att det var då jag märkte att jag fungerade sämre under vintern. Min standardursäkt när jag var i tonåren var förkylning när jag inte lyckades ta mig ut ur mitt hem på grund av tröttheten.

Det var vintern när jag var 21 år som blev för tung. Året före hade jag gått på folkhögskola och fått goda vänner som talade öppet om att livet kan kännas tröstlöst själsligt. Under en lunch med en av dessa vänner började jag gråta och kunde inte sluta, jag trodde inte att jag skulle orka leva fram till ljuset återvände. Tillsammans la vi en plan som gick ut på att söka hjälp.

Det blev samtal hos kurator och därefter en utredning om vinterdepression. Under åren sedan dess har jag haft perioder med egentlig depression och vinterdepression, andra perioder har det bara varit den årstidsbundna depressionen som påverkat mig. En gång har jag beskrivit att skillnaden mellan egentlig depression känns som att sitta på botten av en brunn och ropa uppåt, medan årstidsbundna är som att ha en fångkula kring foten som jag måste släpa på.

Vad kännetecknar årstidsbunden depression

De tre vanligaste symtom är att man får en återkommande depression under samma tid av året varje år, att man under denna period sover oregelbundet och ofta mer än vanligt samt att man har ordentligt sug efter sötsaker och/eller kolhydrater (vetemjöl) och fett. Min svaghet är pizza. Den som vill läsa mer om SAD kan göra det på Vårdguiden (http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Host–och-vinterdepression/)

Vad jag gör för att hantera årstidsbunden depression

Senaste året har det blivit tydligt att jag har låga halter av D-vitamin och jag tror att detta påverkar mig tydligt under vintern. Så om du misstänker att du har årstidsbunden depression är mitt tips att be att få D-vitaminnivån testad.

Jag har i många år gått på ljusbehandling. Första åren var skillnaden markant, de första tio dagarna var som att någon hade vattnat en blomma. Jag vaknade upp och fick rakare rygg. Tyvärr har inte effekten varit lika tydlig de senaste åren. Jag har hört att sjukdomen brukar bli tyngre för kvinnor fram till menopausen, kanske är det det, andra säger att man byt ljusfrekvensen i lysrören.

Oavsett, om du har möjlighet att gå på ljusbehandling så tycker jag att det är ett bra val. Jag brukar promenera dit, det blir lättare att följa mörkrets gång när jag gör samma promenad flera gånger i veckan under lång period. Dessa tillfällen markerar i mitt huvud att tröttheten är något verkligt, inget ”ryck upp dig och sluta hitta på”. Jag tar mycket bättre hand om mig när jag går på ljusbehandlingen för att jag visar för mig själv att jag tar det på allvar.

Men, ibland går det inte då det tar för mycket tid. Jag har därför köpt in lampor. Den första jag köpte var Philip Bright light. Den är bra. ÖB sålde sen några som jag, med rätta gissade, var sämre kopior. De var dock så billiga att jag kunde köpa 3 stycken så jag kunde ordna en ljusrigg hemma.

Till det har jag köpt lysrör till arbetsplatser och hem från Rätt ljus http://www.rattljus.se/.

Jag hade under flera år en gryningslampa, den gillade jag. Inte så att den hjälpte upp vinterdeppet, men jag vaknade på bättre humör och jag fick en bättre sömnrytm. Det kändes viktigt då en av de tydligaste sakerna för mig är att jag kan sova orimligt länge under vintern, upp till 16 timmar, och att jag blir trött dag som natt. Ett år, när jag ännu gav efter för sjukdomen, var jag vaken mellan klockan 17-02 under någon månad eller två. Varje dag. Fungerade inte alls bra.

Utöver det försöker jag träna, humöret blir bättre även om det är fruktansvärt tungt. Minst promenaden varje dag, men helst en tur på motionscykel sittande i ett fönster på gymmet också.

Jag har själv inte märkt av några direkta effekter av någon särskild medicin. Den enda som gett någon förbättring är Circadin, en sömnmedicin, för att den hjälper mig hålla dygnsrytmen.

Så slutligen, det är viktigt att vara generös mot sig själv. Livet kanske inte måste gå på 110 km/timmen under vinter, kanske man ska dra ned på ens förväntningar på sig själv. Inte lika många aktiviteter, inte träffa vänner om man inte orkar, inte städa lika frenetiskt. Och viktigast av allt för mig har varit, berätta för andra om hur trött och nere jag blir för att kunna be om hjälp.

Jag har skrivit om min SAD tidigare (https://blankablad.wordpress.com/2011/10/31/sad/)

Annonser

1 kommentar

Filed under Uncategorized

One response to “Mitt liv med årstidbunden depression

  1. Pingback: Mitt liv med årstidbunden depression | Klumpesnusk & Blanka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s