Niva: Materialism förekommer oss (del 1/2)

Världen över finner vi olika juridiska system som alla på lite olika sätt satt sin prägel på samlevnaden människor emellan, i denna kortis hade jag tänkt göra några reflektioner mer specifikt över äktenskaps-/samlevnads-juridiken som vi lagt oss till med.

För att kunna bilda oss någon som helst klarsyn måste vi först lyfta på cermoninernas skimrande slöja:
Det är bara att erkänna, vi är grundligt inkörda på det här med cermonier, utläggningen om varför vi människor gillar cermonier lämnar jag till en annan gång en det är nog ingen som någonsin kunnat peka på en mänsklig civilisation någonstans i världshistorien som helt undvikit att använda cermonier som ett av de grundläggande verktygen för samhällsbyggandet. Det är en del av oss men det betyder inte att vi för alltid kommer vara slavar under densamma, det finns många typer av cermonier som vi genom tiderna rensat ut för att vi tyckt de varit överspelade eller rent ut sagt destruktiva i vissa lägen. Om det sen i just vår del av världen är mer eller mindre sekulariserade påhitt som tryckt undan kristna högtider, kristna riter som kört ut de cermonier som var knutna till den fornnordiska mytologin, denna asa-tro brett ut sig och spridits på bekostnad av sin föregångare eller man med nya alkohol-stinna sedvänjor försökt gnugga bort de sista resterna av sammanhållning kring samernas gamla mer natur orienterade tro är mindre intresant, det viktiga att fäst blicken på här är att i varje omdanande tid har en förändringa av dessa riter/tradition/sedvänjor/cermonier varit en viktig komponent, en komponent som har behövt ingå för att någon typ av nydaning ska ha kunnat fullbordas.
Vad innebär detta då för oss idag då vi ska försöka kika lite på denna fråga, jo, att om vi ska kunna bilda oss något som liknar en klar bild av samlevnadsjuridikens funktion i samhället så måste vi lyfta denna slöja och sålla ut allt romantiskt från kompositionen.

Vad är då kvar om allt som har med kärlek och tillgivenhet inte är byggstenar för samlevnadsjuridiken?
Arvsdelning är upprinnelsen till dagens samlevnadsjuridik världen över, det är den enda skönjbara och hållbara grunden på vilket det är byggt, allt annat är bara stöttor kring byggnadsverket, fundamenalt handlar om vem som ska uppfostra vem (för även ideer är någonting vi lämnar vidare!) och vem som ska äga vad efter vem. I början fanns det ingen lag, då fanns bara de sociala band vi knöt, såg vi vår egen förlängning i någon annan när det började bli dags att lämna saker vidare så lämnade vi det till dem, ju längre tillbaka vi ser desto mer och mer handlar det om kunskaper och färdigheter, hyfsat svårgripbara ting som inte är lätta för någon utomstående att stjäla utan som mer eller mindre måste ges bort under den egna levnadstiden med åtminstånde något mått av fri vilja. När vi så tittar närmare oss i historien så ser vi att det materiellt uppbyggda samhället växer under befolkningen och det finns mer och mer att lämna vidare som inte nödvändigtvis har lärdomens säkerhet. Plötsligt finns det mer och mer som kan vinnas och förloras efter den efterlämnandes död, i ljuset av detta börjar sedvänjor och såsmåningom regler och lagar etableras och hur detta efterlämnade materiella ska fördelas.
Sen gick det ytterligare en liten stund under vilken det hände en väldans massa saker som man tvingades kompensera för och…vips är dagen här och vi har detta lapptäcke av juridik uppdraget till hakan mot samhällets kalla vindar och alla som vill dra i det som vi vill ha som vårt efter de våra som dött. Hur vi fick detta monstrum av undantag och special-regler, denna labyrint av definitioner och situationsväganden är kanhända inte så konstigt när vi ser oss omkring och beaktar vilken värld vi lever i, denna samlevnadsjuridik är ett mycket sofistikerat system som ska skydda oss både under och efter vår samlevnad med någon eller några andra från att bli alldeles för materiellt överkörda.

Det finns dock ett problem här, under hela denna utveckling, från de första samhällsbyggarna utan skriftspråk till idag, så har detta juridiska skydd aldrig varit bra eller ens tillräckligt. Och inte nog med det, ju längre vi kommer från den där odefinierbara startpunkten då vi började kunna prata om mänskligheten som ett faktum så har det bara kommit längre och längre på efterkälken i förhållande till de behov som det har ämnats att möta!

Så var står vi då idag, står jag här och menar att det är totalt meningslöst? Nej, rakt inte, det finns tydliga behov som samlevnadsjuridik pga att vi som mänsklighet fortfarande har mycket långt att gå innan vi nått den punkt då människor inte konkurrerar med varandra, innan den punkten är nådd som kommer vi behöva skydda oss mot och från varandra, sorgligt men det går inte att blunda för de behoven.
Vad vi skulle kunna göra i dagsläget är att börja se över hur behoven kan komma att utvecklas under den tid vi behöver för att ta oss dit, att försöka se vilken vär mänskligheten har att vandra och spana efter hur den vägen kommer te sig och vilken typ av skydd vi kommer behöva under den fortsatta resan påväg mot civilisation. Om vi kan definiera, om än bara grovt, de behov som vi har idag och några av de nya som kommer uppkomma kan vi möjligen åstadkomma ännu ett juridiskt tillsvidareverk som, även om det också kommer kännas begränsande och fånigt i vissa lägen, kommer kunna skyddas oss mycket bättre än dagens hopplöst föråldrade samlevnadsjuridik.

Vad skulle en sådan samlevnadsjuridik behöva reglera och vilka hänsynstaganden skulle man behöva göra i förhållande till närbesläcktade juridiska fält?
Mer om detta i nästa inlägg; på en skärm nära dig inom ett par dagar!

/Niva

Annonser

1 kommentar

Filed under Uncategorized

One response to “Niva: Materialism förekommer oss (del 1/2)

  1. Kajsa

    Ser fram emot att få läsa del 2…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s