Monthly Archives: mars 2011

Inte bara jag som talar med datorn

Jag sitter och skrattar gott åt Pasi som sitter och svär åt Youtube som tuggandes försöker ladda in videos. Man vet att man älskar en datornörd när det muttras meningar som ”kom igen nu, jag vet det är ett 14k4 modem kopplat till en C64 men lite fart kan vi väl få”.

”Hörrni på Youtube är det inte en poäng använda det där som kom för några år sen… vad heter det nu… JO STREAMING” säger han med hög röst.

Youtube fortsätter jävlas med att inte buffra så sekunden efter mumlas; ”note to self, sarkasm biter inte på Youtube”.

Tur att jag är lika nördofil som han älskar att jag förstår vad han säger och minns hur lycklig jag var över vårt 56k modem efter 28k8, det var klar skillnad på BBS-tiden.

(Tyvärr har mina datakunskaper falnat med åren, något Pasi bestämt sig för är en trend som ska vändas.)

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Det är alltid någon som blir ledsen i slutet…

… säger Nivas far om vårt sätt att leva. Jag kan bara ge honom rätt, jag kommer vara otröstlig den dagen Niva dör. Visserligen har jag förbjudit mina föräldrar, Jacob, Niva, Pasi och älsklingsexet att dö för vi ska leva lyckliga i alla våra dagar. Om det ska våra dagar måste vi ju dö samtidigt. Jag är dock inte så säker på att de kommer hörsamma denna önskan.

Att leva polyamoröst eller i öppen sexuell relation bemöts ofta med just ”det håller inte, någon kommer bli sårad” och ”öppen relation kan aldrig rädda ett förhållande”. Vad kan rädda ett förhållande? Det brukar föras fram att människor skaffar barn för att rädda relationen och att detta inte fungerar. Om vi dock ser till att det finns flertal familjer som skaffar barn vars relationer överlever både hormonstinna gravida kvinnor och vaknätter med vinterkräksjuka så skulle få råda folk att avstå skaffa barn för att ”det fungerar inte”.

Och varför tror man att öppet förhållande alltid är ett försök att rädda ett dåligt förhållande? En mycket lycklig relation kan innehålla önskan om möten av olika slag med andra människor än sin/a partner/s. En relation kanske till och med är en lycklig relation för att den är tillåtande. Någon annans relation kanske har negativa inslag för att den inte är öppen sexuellt.

Varje förhållande är unikt, skapat av de som finns i det. Relationer är också påverkade av sin omgivning så andras förhållandens gravitation kommer förändra saker i ens eget. Det går inte att säga vad som händer i enskilda fall utifrån någon universal mall som därtill bygger på en förutfattad mening om ”hur det ska vara”. Till och med jag som levt så här i så många år kan inbland tänka; ”det här är inte rätt, jag borde inte leva så här”. Det är inte för att något just då är fel i livstilen trots att förhållandet kanske knakar för det gör de flesta djupare relationer då och då utan för att jag lever i ett samhälle som förklarar för mig att det är fel och att min individuella erfarenhet, kunskap och vilja är betydelselös.

När det är familjerådgivare som för fram dessa åsikter om att det inte fungerar så talar jag högt med datorn. Det gör jag när jag blir upprörd över korkade uttalanden. Jag argumenterar. Majoriteten av de i ett förhållande söker inte familjerådgivare för att de lever lyckligt, de söker familjerådgivare för att de har problem. Att då utgå ifrån ”sin erfarenhet” när man ska uttala sig om hur olika typer av relationer fungerar är bara bevis på att familjerådgivaren inte tänker längre än näsan räcker.

Om vi istället för någon som jobbar med sociala relationer och psyket tänker oss att det är en somatisk doktor så syns hur dumt uttalandet blir. Doktorn till pressen; ”enligt min erfarenhet finns det inga friska människor, alla jag möter är sjuka”.

Ett dåligt förhållande går inte att rädda. Det spelar ingen roll om försöket görs med barn, kristallkulor eller otrohet. Det går att förändra ett förhållande där det fortfarande finns något bra kvar i. Förhållandets återuppväckelse kan vara påminnelsen om det gemensamma som möts i ett barn, en nyväckelse i ens förhållningssätt till livet genom nya erfarenheter eller nya överenskommelser om hur relationen ska se ut. Det senare oavsett om det som skaver är hur många gånger per år man träffar partnerns släktingar eller hur ens sexuella uppgörelse ser ut.

Till och med en kortsynt familjerådgivare kanske kan vara till hjälp.

1 kommentar

Filed under Kärlek, Personlig utveckling, Polyamori, Relationer, Samhälle

Saknar – Dagdrömmer – Längtar!








9999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999999

Lämna en kommentar

Filed under Bilder, Sex

Jag vill bli vuxen


från serien xkcd

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Att bli en del av bekvämlighetssfären

Jag har en relation som det inte blivit så mycket skrivet om. Jag har en nära vän och älskare, som nämns i texten om betydelsefulla människor i mitt liv.

En annorlunda del i den relationen mot mina andra är att det finns en familj, en välinförstådd positiv fru (som också är poly) och deras barn. För att förtydliga så ingen behöver tvivla, barn som inte är informerade om sina föräldrars sexliv. Inte mer eller mindre än andra barn i samma ålder. Vi andra vuxna i föräldrarnas liv är presenterade, vilket jag tycker är bra. Barn har rätt, enligt mig, att få bekräftat sin känsla av att ”den personen är viktig för min förälder”. Barn märker av kopplingarna mellan människor. Ibland bättre än vuxna då de oftare grundar sin uppfattning på kroppsspråk. Att inte få sånt bekräftat tror jag ger barn mer osäkerhet eftersom de kan börja tvivla på om de läser av och förstår sin omgivning.

Jag var till en början tveksam till hur mycket jag ville umgås med hans familj. Jag särskiljer fortfarande kärlek (pojkvänner), sex (älskare) och vänskap (vänner) rätt mycket utifrån ett normativt sätt och då jag inte visste om relationen skulle bli i första hand vänskaplig eller sexuell höll jag distans. En del av samtalen vi hade handlade om han skulle få ta med mig på fester vilket jag sa nej till, för bli presenterad som ”älskarinnan” kändes inte som något jag ville bli. Vän, ja det skulle kännas bättre. Person viktig i hans liv likaså.

Idag, när vi umgåtts en tid kan jag klart säga att det blivit vänskap och att känslorna jag har för honom är mer omsorg och ömhet än jag trodde det skulle bli. Vi träffas regelbundet, men då många saker ska in i livet så har jag sällan hunnit umgås med hans familj så att jag känt att hans barn får utrymme lära känna mig utöver ”människa som finns här korta stunder”.

En del blyghet, även från mitt håll, har också funnits med, men jag har tänkt att om jag ger utrymme så ordnar sig den saken när tiden är rätt. Häromdagen tror jag att jag upptogs i bekvämlighetssfären när ett snällt sött spöke kom och överraskade mig på morgonen. Det var underbart känna att jag inte inkräktar.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Lite roande flingor till frukost

Saturday Morning Breakfast Cereal

… och sen fortsatte jag med den här:

En bra frukost är viktig för en bra dag. (ja ja, det blev lite Fjällfil med knäcke också)

6 kommentarer

Filed under Humor, Uppskattat av mig

Sexig bild

Lämna en kommentar

Filed under Bilder, Uppskattat av mig

Kubistiskt sex i drömmar

Dagens garv:
Niva och jag var båda lediga från jobbet i dag så vi sov länge (busigt länge för mig) och slumrade fram till lunch. En stund under morgonen läste jag men blev avbruten av smekningar från Niva. Vi älskade och somnade sedan om.

Senare under dagen myste jag mot honom:

– Tack för orgasmen imorse, den var väldigt skönt.
Han tittar oförstående på mig så jag fortsätter med förklarande tonfall:
– Vi hade sex imorse…
– Jaha! Hans ansikte lyser upp. Var det på riktigt, jag trodde det var en dröm. Jag tyckte du var lite kubistisk, gjord av chunks och så där.
– Vad trevligt, säger jag. Jag var i alla fall med och hade trevligt.
– Jag var nog också med, bara lite annorlunda.

Niva säger en stund senare: Jag minns det till och med. Det finns ju saker jag inte minns, så om jag minns det flera timmar efteråt så var jag definitivt med.

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

Konkreta tips för konflikthantering

Jag och Niva konstaterade att ofta dök diskussioner om saker som känns fel (allt från ”jag vill att du diskar oftare” till svartsjuka) upp när vi är trötta och slitna. När vi inte eg. orkar vare sig formulera våra tankar ordentligt för den andra eller ta till oss vad den andra säger.

Så numera gör vi så här:
Någon av oss tycker X är jobbigt. Denna person skriver ner X på en lapp tillsammans med den andra, så den vet vilken situation det handlar om.
Det blir en kort beskrivning av X, ungefär 2-3 meningar.

Lappen sätts sen på en anslagstavla (som eg. ska vara synlig varje dag men då jag har svårt för att vänner kan se våra ämnen så har vi ett förhänge framför som vi sen glömmer dra ifrån).

Då och då när vi vet att vi kommer ha tid bestämmer vi att ”den tiden avsätter vi såhär många minuter för att tala om X” (vi vet numera ungefär hur länge vi orkar stanna fokuserade och för oss blir det hellre flera halvtimmes tillfällen än en-två timmar på raken) och vi ska då vara utvilade.

Niva vill göra tillägg så jag skriver dem i kursiv stil: Lapparna ”surnar” inte, det är inte avgörande att man tar tag i frågan denna månad eller ens detta halvår. Det viktiga är att båda känner att frågan inte glöms bort/skyfflas undan. Det är många gånger viktigare att tiden man avsätter har hög ”kvalitét”, inte att det kommer så fort som möjligt.

”trött” innebär för oss inte ”att man sovit för litet” utan sammansatt begrepp bestående av ”inte distrahera av sömnbrist, hunger, törst, toalettbehov, tidsbrist eller andra stressande faktorer”. Stänga av mobilen och dra telefonjacket, inte ha TV/radio på, barnen hos barnvakt osv.

När tiden är inne sätter vi alarm för tiden vi avsatt och sätter oss bekvämt tillsammans. När larmet går måste vi avsluta under längst första snoozen.

Niva: Man går inte därifrån utan det måste avslutas på ett samlat sätt så båda känner att det är ett avslut (eller paus inför vi fortsätter senare) och inte ett avbrott. Dvs ingen lämnar rummet för att gå av sig ilska eller gråta… de känslorna hantera man tillsammans på plats. Man bryter inte kontakten/situationen.

Personen som skrev lappen berättar om sina känslor kring X och sen förklarar den andra hur den ser på X. Vi går igenom vad för kringfaktorer som kan ha påverkat (typ jag hade en dålig dag på jobbet eller det här gamla minnet ligger och spökar) och talar om hur vi ska hantera X i framtiden.

För att hantera X tas fram en plan för både på kort sikt (om jag känner X så gör vi Y) och på lång sikt (för att jag inte ska känna X behöver vi jobba på Z).

Detta skrivs ner, helst på samma lapp vi började på, och så upp på tavlan igen. Lite då och då avsätter vi tid för att gå igenom hur vi tycker saker fungerat. Behövs en helt annan plan, eller någon liten förändring?

När vi känner att lappen ”spelat ut sitt behov” så läggs den ner i en plastficka där vi sparar alla. Kommer X upp igen skriver vi en ny lapp men när vi gjort ny plan tar vi ibland upp den gamla för att se om vi tänkt annorlunda, något av det gamla vi glömt av och ska ta till oss igen osv.

Korthet:
Problemorientering
Konkretisering
Hantering
Nödplan (kortsiktiga)
Plan
Utvärdering

I vilken ordning man tar frågorna behöver inte kronologisk ordning utan man kan gärna ta den som känns viktigast. Ex. julafton kanske inte är aktuellt tala om förrän i november, medan när och hur man hanterar ”gulligull” snackar på telefon inför sin andra partner kanske kommer före.

För att ta två svartsjukeexempel vi haft:
1. Niva är fototokig. Han fotar jämt. I våra datorer och hem finns drivor av foton. På massa människor men få på mig. Det sårade mig och jag kände mig oönskad. Tänkte att han tycker jag är ful. Jag tog upp det om och om igen utan att vi någonsin kom längre än att jag var ledsen och han försökte få mig inse att jag är önskad och vacker i hans ögon.

Så när vi gjorde enligt ovan kom vi fram till följande:
Kringfaktor i detta är att jag har haft en ätstörning och själv tyckt att jag är ful som stryk och fortfarande har svårt ta till mig komplimanger om mitt utseende. Och att jag inte har ro att sitta och vänta in att han ska ta foton.

Vi kom också fram till att han ofta avstod fota för att han och jag gör saker där kameran inte får plats. Exemplet vi hade just då var att vi hade plockat rönnbär och han sa att han sett massa fina ”bilder” på mig, men valet stod mellan att plocka tillsammans eller att jag plockar medan han fotar. Det senare kom vi fram till att jag skulle bli irriterade av.

Vi kom fram till att den korta planen var att han oftare skulle tänka på att fota mig och att jag skulle utrusta mig med tålamod för att bli fotad. Den långsiktiga var att jag funderade mycket över vad jag föredrog, bli fotad eller göra saker (i detta fall fanns inget han kunde göra på lång sikt kände vi).

Att göra är viktigare för mig så när/om denna sticker upp sitt huvud tänker jag på det, ber Niva fota mig och ge mig några komplimanger som jag tar till mig.

2. Jag kände mig bortglömd av Niva på fester, speciellt hos en vän som vi brukar övernatta hos på somrarna.

Svartsjuka gör att iaf jag beter mig orationellt, så trots att jag önskar vara med Niva går jag inte till honom för jag ”vill inte störa och vara till besvär” och väntar tills känslan brister. Oftast när vi kommit hem flera timmar efter när det inte finns något att göra åt det som hänt och jag missat njuta av det festliga.

Det visade sig när vi talade om det att Niva ibland inte hade kommit till mig för att jag verkat trivas så bra och han inte velat vara efterhängsen.

På festerna nämnda ovan blev en del av lösningen att vid ett bestämt klockslag söker vi upp varandra, någon av oss har ordnat med te eller något annat gott att dricka och så sätter vi oss en stund på bryggan eller någon annan mysig plats och har en ”dejt”. Sen vi skapade den ”egna” stunden har jag inte känt mig bortglömd. Jag vet att jag kommer känna mig sedd senare om jag får känslan före och jag känner mig sedd efteråt.

Niva: En viktig del har varit att jag behövt tydliggöra för Blanka att hon aldrig kan ”inkräkta” i mitt liv. Hon är en önskad del av mitt liv och jag blir glad när hon kommer in i rummet även om jag har huvudet mellan någons ben! Så behöver det givetvis inte vara för alla tex är det inte så alltid för Blanka om jag kommer in i rummet när hon är upptagen av någon annan person, men det är inget problem i sammanhanget.


Nu blev det mycket Niva, av en enkel orsak; Jacob och jag har närmare språk och sätt att tänka så där blir situationerna inte lika komplicerade och därför behövs sällan konflikthantering så tydligt uttalat. Fördelen med det är att Jacob ofta kunnat agera tolk mellan mig och Niva de gånger det helt kaosat.

Med Pasi har jag försökt skapa något liknande. Det har inte blivit lika genomarbetat, om det är pga att de vi är inte kräver det eller att vår relation ännu inte utsatts för så många påfrestningar vet jag inte. Jag önskar så klart att det är det förra men lutar mer åt att det är det senare. Relationer behöver en tid på sig för att se vilka hjulspår som återkommer. Om och om igen.

Nu är det dock, som jag skrivit om, Niva som ibland ser till att saker flyter genom sin kunskap om mig och att jag ibland spottar ur mig vad jag tänker på till honom.

Lämna en kommentar

Filed under Kärlek, Personlig utveckling, Relationer

Sexiga kondomer

Ju äldre jag blivit ju mer tändande tycker jag att en man som tar på en kondom är. Kanske har det kommit med en säkerhet att jag inte behöver ha kroppskontakt var evigaste sekund och att jag gärna blir betraktad.

Hela kroppen har nått det där stadiet att värmen pumpar runt i hela kroppen och koncentrerar sig till underlivet. Jag vill skrika; Ta mig, älska med mig… kör in den! Och i det ögonblicket sträcker den jag längtar efter sig efter en kondomförpackning. Jag ser hans kropp resa sig över mig, jag kan i den stunden med lugnet i vetenskapen om att det jag vill ska ske kommer ske inom vilken stund som helst njuta av att bara betrakta den ståtliga synen. Hans lår och bringa, hur hans ögon med korta pauser söker över min kropp, kollar in att jag verkligen vill ha honom. Och ståndet, finns det något vackrare än en penis som hård och pigg vill borra sig in?

Kan du verkligen tänka dig något mer sexigt? För mig delas denna bild av bilden när det går för en man, den stund när de låter mig se deras njutning. När ansiktet blir naket, helt avklätt alla miner.

1 kommentar

Filed under Sex